Skoopi är de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation. Målgruppen för arbetsintegrerande social företag, ASF, är de arbetssökande som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden, och som andra leverantörer har svårt att ta emot. ASF startas ofta av människor som själva har erfarenheter av att befinna sig utanför arbetsmarknaden, och i våra företag har vi därför stor erfarenhet av vad denna målgrupp som står längst från arbetsmarknaden behöver. Vi är experter på att ge arbetssökande långt från arbetsmarknaden de tjänster som de behöver för att få fotfäste på arbetsmarknaden, för att de ska kunna ta sig vidare till en anställning i ett ASF eller annat företag, eller gå till en utbildning. Ofta behövs det långa tider av arbetsträning för denna grupp för att det ska bli ett resultat och en tydlig stegförflyttning närmare arbetsmarknaden.  Vi känner idag en djup oro för hur den här gruppen ska kunna komma in och få fäste på arbetsmarknaden. Vi ser att oavsett konjunkturläge så kommer dessa individer inte ut på arbetsmarknaden och vi ser att den gruppen växer. Vi vill därför bidra med våra unika erfarenheter av att rusta och skapa anpassade anställningar för den här målgruppen så att den nuvarande reformeringen av Arbetsförmedlingen ska ha förutsättningar att tillgodose också denna grupps behov. 

Se bilagd förtydligande definition av vad ett arbetsintegrerande socialt företag, ASF, är.

Bakgrund

ASF har lång erfarenhet av såväl stödjande/rustande insatser som anpassade anställningar för den här gruppen med komplexa svårigheter av sociala, fysiska, psykiska och språkliga svårigheter. Vårt viktigaste verktyg för att hjälpa den här gruppen närmare arbetsmarknaden är arbetsträningen. I en arbetsträning får de under en längre period bli en del av en arbetsgrupp där man får stöd i att succesivt utveckla sin arbetsförmåga, som för många är nödvändigt för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Arbetsträningen är också ett viktigt verktyg för att kunna tillgodogöra sig andra insatser som SFI, coaching eller arbetsmarknadsutbildningar som kan föra individen närmare en anställning. Inom våra företag kombineras den rena arbetsträningen ofta med stöd till livsstilsförändringar, språkträning och kontinuerliga samtal runt individens egna styrkor och svagheter. Målet är att de som kommer till oss ska ges möjlighet att arbeta 100% av sin förmåga. 

Vi kan konstatera att dagens system inte har klarat av att möta behoven hos de grupper som står långt/längst från den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt har gruppen som står längst från arbetsmarknaden vuxit under den extrema högkonjunktur som nu varit. Andra orsaker till att den gruppen vuxit är t ex ett omstrukturerat Samhall, som inte tar emot de arbetssökande med de mest komplexa svårigheterna. Det sker också fler avslag på sjukersättning och sjukpenning samt att vi haft en stor invandring med låg skolunderbyggnad och komplexa svårigheter.  Vi ser också en stor problematik med de personer som nekas sjukersättning av Försäkringskassan, och där Arbetsförmedlingen bedömer att det inte finns en arbetsförmåga. Dessa personer kan ASF ta emot och ge arbetsträning samt fördjupade bedömningar av vad som skulle vara en möjlig väg framåt. 

Kort om vår inställning till LOV, upphandlingar, insatser och avtal

Vi anser att LOV är ett fungerande system framförallt i tätbefolkade områden där det är möjligt att skapa en fungerande marknad och en rimlig grad av valfrihet för individen. På landsbygden däremot är det svårare med LOV och det måste till andra lokala upphandlingar och överenskommelser för att skapa en reell valfrihet för individen.  Det är också viktigt att säkerställa att målgruppen har reell förmåga att göra ett välgrundat val utifrån LOV-systemet. Vi ser även risker med LOV för vissa grupper där t ex en del av funktionshindret kan vara att man överskattar sina förmågor och undervärderar sina behov av stöd. Det ligger ju i vissa funktionshinders natur att man har svårt att överblicka den här typen av val i förväg, utan man behöver få pröva sig fram och uppleva. Det är därför viktigt att det finns möjlighet att göra det och också byta leverantör om LOV ska omfatta också den här gruppen.

Vi har generellt inget emot upphandlingar och ser med spänning fram emot definitionen av idéburna aktörer i välfärden. I avvaktan på den välkomnar vi mindre lokala/regionala upphandlingar med reserverade kontrakt och sociala kriterier. Detta är kriterier som alla företag/organisationer har möjlighet att uppfylla om de så önskar och det snedvrider därför inte konkurrensen. Andra typer av avtal och överenskommelser som IOP och liknande är vi positiva till men betonar även här vikten av att de inte bara görs centralt utan också kan göras lokalt där det finns behov av det. 

Vi konstaterar att vi ser en utveckling av att Samhall och ett flertal kommuner nu ger sig in på öppna marknader där de tidigare inte varit verksamma som städ, fastighetsskötsel, hunddagis och secondhand. Vi upplever att systemet idag där vissa typer av stöd bara går till Samhall och vissa bara till kommuner ger en snedvridning av konkurrensen, då ingen av oss företagare kan välja att bli en kommun eller ett statligt bolag. Vi skulle utifrån detta och individens valfrihet önska ett system som var lika för alla anordnare/arbetsgivare och bara utgick från individens bedömda behov.  

Slutligen vill vi särskilt lyfta fram att insatserna förstärkt arbetsträning och fördjupad bedömning, samt personligt biträde är bra insatser för den grupp vi företräder som har komplexa svårigheter och bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. Vår önskan är att de i framtiden skulle kunna få mer resurser och omfatta alla grupper av arbetssökande som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. Vi anser att de insatserna är bra då de är helt konkurrensneutrala så till vida att alla företag/organisationer som vill kan erbjuda platser för detta och ingen kan teckna avtal om ett visst antal platser. Den ger därigenom maximal frihet för individen. Framförallt på landsbygden är det viktigt att man genom kontakter själv kan hitta en plats som man tror skulle kunna fungera. Det aktuella företaget eller organisationen kan då direkt fylla i en blankett och anmäla intresse för att bli anordnare. För att behålla så stor valfrihet som möjligt för individen är det viktigt att dessa insatser inte läggs inom upphandling med LOV då det sannolikt kraftigt kommer begränsa antalet anordnare. Det minskar också möjligheterna för nystartade ASF att komma in i systemet. Dessa insatser kan dock gärna kombineras med andra stödjande/rustande insatser via STOM, Samordningsförbund eller liknande. Det är då viktigt att systemet reformeras så att rimlig ersättning utgår till anordnaren av arbetsträning även då andra insatser pågår parallellt. 

Vi ser också behov av tydligare uppföljning av resultatet av dessa insatser både på individnivå och på anordnarnivå. Statistik på hur stegförflyttningen ser ut vid arbetsträning hos ASF kontra andra anordnare t ex vore intressant att se. Här är vi gärna med i en diskussion kring hur uppföljning/mätning av stegförflyttningen närmare arbetsmarknaden skulle kunna utformas.

Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och funktionshinder

Vår önskan är att det framtida systemet i grunden ska bygga på den arbetsmarknadspolitiska bedömningen som görs av AF gällande av den sökandes avstånd till arbetsmarknaden. För att AF ska kunna göra detta anser vi dock att det bör finnas kvar insatser som t ex fördjupad bedömning där t ex vi ASF kan vara behjälpliga i att ta fram underlag för detta. Denna sammantagna bedömning bör också få större betydelse för tillgängliga insatser än enskilda faktorer som t ex tid i arbetslöshet, funktionshinder eller avtjänat fängelsestraff. Den grupp som bedöms stå längst ifrån arbetsmarknaden kommer då sannolikt ha komplexa kombinationer av svårigheter och det är den gruppen vi ASF har störst erfarenhet av att arbeta med. Vi vill här särskilt betona vikten av att systemet för bedömning också klarar av att se hur samspelet mellan olika svårigheter påverkar avståndet till arbetsmarknaden. Vår erfarenhet är att 1+1 inte är 2 i de här sammanhangen utan snarare 4 eller 5. 

Vi vill också här lyfta fram vikten av att det i systemets infrastruktur för personerna som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden byggs in någon form av ”case management” för att finnas med under lång tid och stötta individerna i att hålla ihop och samordna olika insatser. Vår erfarenhet är att den här gruppen inte har förmåga att göra det på egen hand. 

Vi vill även betona riskerna med att för alla grupper använda sig av självskattningsformulär. Detta då det för t ex vissa målgrupper är en del av funktionshindret/ svårigheten att man överskattar sina förmågor och undervärderar sina behov av stöd. Detta riskerar då att leda till överkrav och misslyckanden som inte främjar den sökandes möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. 

Varmt välkomna att kontakta oss för en fortsatt diskussion kring vår målgrupps förutsättningar och behov.

För styrelsen i Skoopi

Ulrica Persson
VL DialogKraft AB Svb
Tel: 0223-65 50 57
070- 683 64 91
Mail:
ulrica@dialogkraft.se

Åke Hedblom
VD Koopus
Tel: 0225-25 71 00
073-633 18 73
Mail:
ake@koopus.se

An-Cii Hult
VL Forum Skill
Tel: 031-12 14 40
076-050 08 00
Mail:
ancii.hult@forumskill.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *