Certifiering för hållbar kärlek och solidaritet

Ord som osökt känns rätt när Solrosen i Östervåla Heby ska beskrivas – och en del av en framgångsformel.Men om mjuka värden ska vara hållbara krävs uppstyrning. Det kallas certifiering, ett stelt ord för något som kan vara ett villkor för överlevnad i ett tufft samhällsklimat.

I ett näringsliv där det vanligtvis är äta eller ätas som gäller, i en darwinistiskt präglad företagskultur, är Arbetsintegrerande Sociala Företag udda fåglar. Många ASF-er är lågoddsare. Men att betona värden som kärlek och solidaritet i en marknadsekonomi kan vara en konkurrensfördel. Solrosen har vänt udda till en framgångsformel. Men hur vet man om man är bra? Det är där certifieringen kommer in. Den ska vi återvända till.

För att komma denna “success story” närmare åker vi till Östervåla, där 35 anställda arbetar på 1200 kvm. Vi seglar in en lysande, solmättad vinterdag. Solrosen är en secondhandbutik och ett kafé där det första som slår en är att det inte doftar som det brukar göra på loppisar. -Det här är secondhand, inte loppis, säger Björn Limander, en av de anställda. Allt tvättas och rengörs noggrant innan det prydligt ställs upp för försäljning.

Solrosen är inrymt i en gammal tryckerilokal där Calle Jonsson tidigare har arbetat. ”Alla känner alla” är ett uttryck som passar bra i en liten ort som Östervåla och där nätverkande är en viktig del.

Förutsättningar för kärlek

Del 1: Evalena Olsson “Arbetsgemenskapen är a och o”

Solrosen startade i liten skala av tre personer i december 2009.

Evalena började hösten 2010 efter det att hon i fyra år arbetat i liknande verksamhet och dessförinnan som rehabsamordnare i många år på Försäkringskassan. Hennes erfarenheter och nätverk har varit helt avgörande för Solrosen.

-Min styrka är myndighetskontakten när vi genom kommunen och Arbetsförmedlingen får hit personer som av olika anledningar inte kan arbeta. Solrosen är en arbetsplats för personer som behöver arbetsrehabilitering/sysselsättning och i vissa fall genomgå en arbetsförmågebedömning.

Syftet är att få rutiner i vardagen, att komma tillbaka till livet efter att ha gått hemma i många år. Arbetsgemenskapen är a och o. -Vi är en arbetsplats där vi ser varandra, har roligt och bygger självkänsla.

Av 35 anställda är 19 på heltid, resten arbetar deltid. Cirka hälften av alla anställda har själva börjat med en arbetsträning på Solrosen för att gå vidare i en anställning. Organisationen är uppdelad på olika grupper; möbler/transport, café, kläder, textil, grovsortering och prylgruppen.

Tidigare var Solrosen en ekonomisk förening, nu aktiebolag med “särskild vinstbegränsning” vilket betyder att eventuella vinster går tillbaka in i verksamheten och att inga aktieuttag görs. Svenska Kyrkan i Östervåla Harbo pastorat köpte verksamheten 2019. Det fanns privata intressenter som ville köpa Solrosen. Man valde kyrkan eftersom de har långsiktigt tänkande.

Evalena betonar kaféets roll för bygden. -Hit kommer människor för att träffa bekanta eller för att de vill bryta sin ensamhet. De är inte inskrivna här men är våra ambassadörer. När andra myndigheter stundtals inte tar sitt ansvar är det en hjärtesak för Solrosen att öppna famnen även för dem som de inte får ersättning för.

Förutsättningar för kärlek

Del 2: Calle Jonsson “Vissa saker i livet blir man aldrig av med”

Calle som är dryga 60 år gammal har ett CV som doftar nyfikenhet; mentalskötare, brandman, egen musikfirma, organisationsutvecklare på Fuji Film, ambulansförare… 1987 förändrades Calles liv radikalt. Han och hustrun BrittMarie fick sonen Fredrik som hade svåra funktionshinder. 2015 dog sonen och Calle kastades in i en depression. Han fick själv smaka på att bli utbränd och sjukskriven. De erfarenheterna har han burit med sig in i rollen som verksamhetsledare på Solrosen. -Vissa saker i livet blir man aldrig av med. Det gäller att få styrka att bära den här ryggsäcken genom livet. Alla vuxna bär på trauman, och vart och ett kan kännas lika starkt för var och en av oss. Trauman låter sig inte graderas. -Vi ska hjälpa människor att komma tillbaka. Men det är inte alltid man kommer tillbaka. Det ska vi inte blunda för.

Calle har en gedigen bas som verksamhetsledare. Han har gått handledarutbildning för ASF:er via Coompanion. Det var ett avstamp som ingick i certifieringen. -Jag brinner jättemycket för olikheterna i ASF. Vi samsas i olikheterna och bygger sociala kluster.

Solrosen är beroende av Arbetsförmedlingen. -De flesta går på lönebidrag och det skulle vi inte klara oss utan. Det finns en oro som gnager. Calle och Evalena ser ett minskat antal deltagare från kommunen och Arbetsförmedlingen vilket innebär sjunkande intäkter.

Förutsättningar för kärlek

Del 3: Björn Limander “Acceptans, tolerans, respekt”

-Jag var professionell musiker, hade ett coverband och det gick bra för oss. Vi hade 52 spelningar på ett år. Men jag gick in i väggen och sov 16 timmar per dygn i ett halvår. För Björn Limander gick vägen tillbaka via en anställning hos Calle och BrittMarie. Han fick jobb som personlig assistent för Fredrik. När Fredrik dog fick Björn anställning på Solrosen. Idag är han en av de ansvariga för möbler/transport. -Det låter kanske flummigt, men för mig handlar kärnan i Solrosen om acceptans, tolerans och respekt. Det måste vara så eftersom vi alla kommer från olika bakgrunder. Alla har sin ryggsäck. Ryggsäck har ju alla, påpekar Björn, på alla företag. Skillnaden är att på Solrosen ser man den, pratar om den, får förståelse och stöd.

En kvinnojour, Solrosen Kvinnojour, startad 2012 med EU-pengar, är en ideell förening som stöttas av Solrosen.  Kvinnojouren stödjer kvinnor, barn och män som utsatts av våld i nära relationer och har skyddade boenden som möbleras med hjälp av Solrosen.

-Det här är ett hus som präglas av solidaritet. Vi har skänkt sovsäckar till hemlösa, samlat ihop paket under flyktingkrisen, försett Ungdomsgården i Tärnsjö med soffor. Vi kör dit dom och bär in dom. Behöver skolan julpynt? Kom hit och ta det.

-Vi gör i snitt 50 hämtningar i månaden. Vi jobbar via djungeltelegrafen via hitta.se. finner de som vill skänka saker till oss genom att t ex googla på hämtning av dödsbon. Vårt goda renommé gör det lättare att få saker. Och det kan vara extra fina saker. En kund köpte en byrå billigt på Solrosen. På Antikrundan på TV fick han veta att den var värd 50 000 kr. -Det är bara att gratulera, säger Björn med ett leende. Han poängterar Solrosens betydelse som samlande magnet även för andra butiker på orten.

Förutsättningar för kärlek

Del 4: Certifieringen “Spark i baken att ta oss till nästa nivå”

Efter mjukvaran kommer hårdvaran. SKOOPI har arbetat intensivt med certifieringen av medlemsföretagen i enlighet med regler uppställda av SIS, Svenska Institutet för Standarder. Hittills har 39 företag certifierats. Ett av dem är Solrosen, som efter fyra månaders duvning klarade certifieringen med glans. Företaget hade en utbildning för ASF:er i Coompanions regi i botten. Calle har erfarenhet från Fujifilm av kvalitetsarbete med ISO14001, vilket underlättade. -Vi kände att vi var bra och att mycket var på plats. Med certifieringen fick vi en spark i baken att ta det till nästa nivå. Vi systematiserade hela företagets struktur för att i dokument kunna visa vad vi gör.

Det som framförallt behövde förbättras var arbetsmiljöarbetet. Några dagar innan vårt besök har de anställda valt skyddsombud i enlighet med ax till limpa-direktiv från facket Vision. Calle: -Våra styrelsemöten har nu en tydligare struktur med en omstöpning av arbetet i ledningsgruppen. Ett exempel är att vi alltid summerar den tidigare veckans arbete.

Solrosen har varje dag ett coronaanpassat morgonmöte på 15 min för alla anställda. Det är en “okulärbesiktning”, en genomlysning, för att stämma av hur alla mår och göra alla delaktiga. Björn:

-Mötena går hand i handske med handledningen. Alla får en handledargenomgång där vi ser vilken kompetens vi har var och en för sig. Många tar ju med sig förvärvad kompetens.

På Solrosens handledare ställs särskilda krav, en förmåga till empati och att kunna se varför vissa personer reagerar på ett visst sätt. Calle: -Vi vill ha rotation så att alla får prova på olika arbetsuppgifter. På det sättet kan vi matcha så att individen hittar det som hen trivs och fungerar med.

Våra tre intervjupersoner berättar om glädjen i att se någon komma till Solrosen, kanske tillsammans med en anhörig, med blicken i backen. Efter tio månader blommar personen ut, står i kassan med öppen blick och en känsla av att vara värdig. En del av miljöarbetet är en psykosocialt inriktad enkät som går ut till alla. Svaren ger fingervisningar och signaler om perceptionsförmågor, att några inte förstått eller tänkt till.

Det svåraste i certifieringen, anser Calle, är ledningssystemen och även de ska rimma med miljömässig hållbarhet. – Vi fick bryta upp strukturen för ledningssystemen för att se hur alla hänger ihop. Digitalisering är här instrumentet. Solrosen har nu gått från analogt till ett program för dokumenthantering, PlanDisc med länkning av dokument, Lite kaxigt konstaterar Evalena och Calle att “vi visste att vi var bra innan. Nu kan vi lätt ta fram dokument som visar att det är så.”

Solrosen vill gärna dela med sig av sina erfarenheter till andra ASF:er, t ex genom att vara handledare vid kommande certifieringar. Calle poängterar hur viktigt det är att ledningen inte isolerar sig på sina kontor. -Vårt sätt att arbeta är att vara ute och jobba på varenda ställe; i disken, i kassan, i cafeet. Vi “chefar” inte på ett traditionellt sätt. Ja,vi ska leda och ta smällarna som ledare får ta. Men vi är mänskliga och genom att vara det får vi också förtroende.

Björn poängterar att mjuka värden kan vara svåra att verifiera. De skiner inte alltid igenom i certifieringen. Hur graderas kompetens i att varsamt lotsa in en person som får prova litet av varje och sedan finns sin plats?

-Handledaren måste ha fingertoppskänsla. Kan jag pusha en person litet eller kommer hen inte vidare just här? Mjuka värden kan svårligen visas i dokument. Det måste man komma hit och uppleva, avslutar Björn.


“Certifiering ger egenmakt och kvalitetsstämpel”

Anette Svensson, handledare: “Certifiering ger egenmakt och kvalitetsstämpel”

En vi-känsla där vi-et står för ett humant och lönsamt alternativ till det privata, en metod för att tydliggöra skillnaden mellan socialt och traditionellt företagande.

Det är en effekt som handledaren Anette Svensson på personalkooperativet Rosängen i Örebro ser av certifieringen av arbetsintegrerande sociala företag – ASF.

-Vad gör vi? På vilket sätt? Och varför? Det är frågor som alla ASF-företag borde ställa, säger hon.

Anette Svensson är 55 år och socionom. Hon är dubbel handledare, dels som spindel i nätet när uppdrag och tjänster beställs av personalkooperativet Rosängen i Örebro, och dels som handledare för företag som ska certifieras.

Rosängen har visionen “En plats för alla”. Där arbetar människor som av olika skäl behöver komma igång igen och hitta andra vägar tillbaka till yrkeslivet än de sedvanliga. Andelen deltagare, personer i arbetsrehabilitering, är omkring 65, antalet anställda 45.

-Våra deltagare kan vara utbrända, ha skadat sig i yrkeslivet eller såväl psykiska som fysiska funktionsvariationer, haft en beroendeproblematik, inte varit studiemotiverade i grundskolan – de behöver helt enkelt extra tid för att komma tillbaka eller in på arbetsmarknaden.

Anette liknar det vid styrketräning. Man lägger inte på de största vikterna på en gång – man ökar succesivt.

Snickeri, ateljé, restaurang, snickeri, trädgårdsmästeri, konferensverksamhet, butik, bed & breakfast, vaktmästeri, lokalvård och IT-tjänster tillhör strängarna på Rosängens lyra.

Anette är noggrann med att poängtera att verksamheten inte är offentligt finansierad. Rosängen betonar sociala världen men är också ett företag som måste gå runt.

-Vi säljer tjänster, precis som andra privata företag, i vårt fall till Arbetsförmedlingen, kommunen och privata kunder. Vi tävlar om anbud i konkurrens med privata företag. Men vi kan inte klara oss enbart på anbud, vi måste ha en kommersiell verksamhet också.

Hur osäkert det är med anbud visades i höstas, när Rosängen tilldelades ett anbud som sedan överklagades av ett annat företag, som själva inte uppfyllde anbudets villkor. Fortfarande har inte frågan avgjorts.

Andra uppdraget

Anette är nu inne på sitt andra uppdrag som handledare för andra företag som genomgår certifieringen. Såväl handledare som revisorer har tidigare genomgått processen för certifiering – och blivit godkända.

Kan du berätta vad certifieringen handlar om?

-Att stämma av så att man uppfyller de krav som ställs för att vara ett certifierat arbetsintegrerande sociala företag enligt SIS-standard. Det finns krav på social och psykisk arbetsmiljö, miljö och hållbarhet, kompetens samt ordnad ekonomi. Löneglappet mellan anställda ska inte vara för stort och företaget ska visa att de bidrar till att skapa arbetstillfällen i den egna eller i annan verksamhet.

Ordning och reda, alltså. Och tydliga riktmärken för vad ASF-erna står för. Hennes handledararvode går rakt in i företaget. Varför ville Anette bli handledare?

-ASF-certifiering är ett jättebra initiativ som SKOOPI projektleder. Det är viktigt att sprida kunskapen generellt om ASF-företag och roligt att höja ribban. Personalkooperativ låter i mångas öron inte som ett “riktigt” företag. Certifieringen höjer vår status och ger en kvalitetsstämpel.

-Det viktigaste är kanske att det bidrar till en ökad känsla av egenmakt, det som på engelska kallas empowerment. Det jobbar jag ju med hela tiden, att se människor växa och att stötta den processen. Som handledare får jag bidra till enhet och tydlighet. Det är roligt.

Varför det?

-Det är roligt och tillfredsställande att kunna vara till hjälp och det tydliggör mitt eget arbete. Jag blir påmind om vikten av att stanna upp och stämma av. Det är lätt att fastna i gamla rutiner, både som anställd och som företag. Vi är ju vanemänniskor som lätt traskar på i gamla fotspår.

Corona och webben hand i handske

Hur var det att handleda online?

-Det var spännande och nytt. Det är jättekul att prova något som jag inte gjort förut. Och med corona så passade det ju bra med upplägget på internet.

Anette och hennes kollegor hade stor nytta av att delta i handledning när de själva genomgick certifieringsprocessen hösten 2019. Som handledare därefter har Anette blivit säkrare på certifieringen, hon känner sig tryggare, vet nu var ribban ska ligga och vill bidra till att fler företag blir certifierade.

-Det mesta blir lättare med handledning, slår hon fast.

Den svåraste utmaningen för företaget som ska certifieras är att ta sig tid och att våga satsa.

-Det blir bäst om så många som möjligt är med. Ökad delaktighet är lika med ökad demokrati. Och det vet vi ju: demokrati tar tid – och måste få ta tid.

Certifieringen tar en termin med fyra webbaserade handledningstillfällen. Företagen kan också få stöd av Anette via mail eller telefon. När företaget är klara stämmer utsedda revisorer av så att företaget uppfyller ställda villkor för att bli certifierade. Det är revisorerna som beslutar om godkännande. även revisorerna arbetar på företag som certifierats som ASF-företag. 

Genom certifiering sprids erfarenheter, nätverk mellan företagen stärks.

-Det är en del av tanken att vi vill hjälpa varandra. Personalkooperativen brottas med samma problem. Kontakt med andra, sociala och idéburna företag, gör att vi kan stötta varandra, tipsa om anbud – nätverka lönar sig.

Anettes resa

Anette började arbeta på Rosängen 2008. Hon arbetade tidigare med försörjningsstöd och ville pröva något annat. Det blev en öppning, ett vikariat som utvecklades till en anställning.

– Jag kommer närmare deltagarna här, närmare människan, och är inte lika låst av kontoret som när jag satt på en myndighet.

Anette har samtal på kontoret men kan lika gärna ha samtal under en promenad.

Uppsving för personalägda företag

Den kooperativa modellen har, ser Anette, rönt ett större intresse hos politikerna under senare år.

-Intresset spänner över partigränserna och det finns consensus om att man vill ge sociala företag större möjligheter att konkurrera på marknaden.  Även i riksdag och regering ses sociala företag som något gott.

Vad kan corona innebära för sociala företag? Anette säger att det är svårt att sia om framtiden.

-Jag ser ändå en generell trend för ökat intresse för den här sektorn. Under många år har samhället dragit åt det individualistiska hållet, gått från demokrati till andra värden. Det har varit skrämmande. Nu hoppas jag att pendeln svänger åt andra hållet.

Corona kan, avslutar Anette, bidra till denna pendelrörelse. Själv bidrar Anette, varje dag, genom att gräva där hon står.

Not:

• SIS, Svenska institutet för standarder, är en fristående ideell förening med medlemmar från privata och offentliga organisationer, till exempel företag, myndigheter och frivilligorganisationer. SIS utformar best practice som främjar Sveriges konkurrenskraft och ett smart hållbart samhälle. SIS verkar i internationella nätverk som ISO.

  • www.rosangen.se
  • Sök till certifieringen före den 4 september 2020 via www.skoopi.coop
  • SKOOPI:s certifiering enligt SIS-standard genomförs med i samarbete med ASF-Akademin och med stöd från våra partners #KFO #Tillväxtverket #Coompanion #ASFakademin #Arbetsförmedlingen och #Europeiskasocialfonden.
Tony, handledare på Rosängen
Lisa, handledare Rosängen.
Heléné, handledare Rosängen.
Johnny, handledare Rosängen.
Rickard, handledare Rosängen.
Roman, handledare Rosängen.