Menu
Skip to content

Arkiv

Vi lyssnade på Christian Ståhlberg från Stenbacken

Nio människor är idag anställda på Kooperativet Stenbacken. De flesta har olika former av arbetshinder.

– Mina diagnoser beror på trauman i hemmet. Vi är traumatiserade helt enkelt. Sen kan de kalla det vilka bokstäver de vill och sätta in vilka mediciner de vill. Grundproblemet kvarstår hur man än vrider och vänder på saken. Det finns ingen medicin eller drog som kan få dig att fly från dig själv. Man söker jobb och söker jobb men får hela tiden avslag då man saknar både grundskola och körkort. Till sist kommer man i ett läge där det är jobbigt att dra i gång dammsugaren. Man sitter vid sitt dataspel och så trycker sambon på. Jag har sju barn. Min sambo jobbar inom vården. Det största hindret är hela tiden du själv, mot deras och vårt system. Om folk fick visa vad de kan i stället för vad de gjort så hade vi haft människor på rätt plats och många fler sysselsatta.

Christian var med när kooperativet Stenbacken i Söderhamn bildades. Stenbacken var då ett tomt och nedgånget bostadsområde som kommunen ville riva. Ett antal människor i utsatthet gick samman, bildade förening och köpte husen. Först handlade det om att ordningsställa husen till bostäder igen. 15 år senare är Stenbacken ett väletablerat arbetsintegrerande socialt företag som förutom fastighetsskötsel bland annat arbetar med återvinning och med fruktleveranser.

Nu är Christian tillbaka.

– Jag sa till dem på Stenbacken att jag behöver få komma tillbaka och jobba. Sista gången jag var där kände jag att får jag inte jobb på Stenbacken så kommer jag att kliva tillbaka i missbruk igen. Just då var jag beredd att offra familj och allt. Det är komplicerat. På en sån här ort får man nästan börja missbruka igen för att kvala in i systemen. För missbrukare finns det ju resursjobb och annat. Många gör så. De börjar missbruka för att få del av samhällets resurser. Det är fullt tryck både på psyk och på opiatteamet i den här stan.

Men Stenbacken gav mig en chans efter fyra års arbetslöshet. Jag fick förtroende direkt, nycklar och verktyg. De litade på mig. Det var en mäktig känsla. Det fick mig att växa. 

Nu är jag riktigt anställd, med stöd från AF. Jag har gått in i politiken också, är med Anders Ramstrand (Stenbackens ordförande) i Kristdemokraterna. Mitt arbete på Stenbacken är att ta hand om människorna. Många här har ju haft missbruksproblem. Det är otroligt givande och intressant. Vi finns här för dem som kommer ner från lägenheterna och vill komma vidare. Men det är eget arbete som gäller.

Min sambo säger att jag har blivit trevligare sen jag började jobba. Hon höll nästan på att gå in i väggen innan, både genom vårdjobbet och situationen hemma. Det finns hur många fattiga familjer som helst där ute. Det är så lätt att de kantrar med sjukskrivningar, droger, psyk och enorma samhällskostnader. Men med vår familj är det bättre nu. Jag har huvudet högt när jag kommer hem. Jag har gjort min arbetsdag och pengarna kommer in. De säger att jag är en gladare pappa. Ja, barnen mår också bättre. Allt fungerar bättre. 

Har du inflytande över företaget?

– Jo, jag känner att många lyssnar på mina åsikter. Och så ska det ju vara i ett kooperativ. Framöver hoppas jag att vi får ta över fler tomma hus och renovera.